Vibrafon
Vibrafonen består av plattor, vilka man slår på med klubbor för att frambringa ljud. Det finns klara likheter med andra slagverk som xylofon och marimba.
Vibrafonen har dock aluminiumplattor i stället för xylofonens träplattor. Vibrafonen har fått sitt namn ifrån att dess ljud påminner om en vibratoeffekt. Det vibratoliknande ljudet uppstår genom de rör som finns under vardera aluminiumplatta. På dessa rör finns ett lock som öppnas och sluts om vartannat, vilket framkallar vibratoeffekten.
En vibrafon har dessutom en pedal. Den liknar sustain-pedalen på ett piano och gör att klangerna blir varaktigare när den pressas ned. Två eller fyra klubbor används åt gången. Med två klubbor är det främst melodin som spelas medan att spela med upp till fyra pinnar möjliggör mer komplexa rytmer och harmonik.
Vibrafonen är ett av de dyrare instrumenten och det är svårt att hitta ett nytt för under 20 000 kronor. De riktigt exklusiva modellerna närmar sig 100 000 kronor.
Vibrafonen i jazzmusik
Vibrafonen har en relativt kort historia och det första instrumentet tillverkades 1921 av Leedy Manufactoring Company. Vibrafonen har dock genomgått markanta förändringar därefter.
Vibrafonen är främst vanligt förekommande inom jazz. En av de tidigaste vibrafonisterna var Lionel Hampton. Senare när be-bop jazzen kom hette en av de mest framstående musikerna på detta instrument Milt Jackson. I modernare jazz är Gary Burton ett av de stora namnen:
I klippet spelar Gary Burton.